kollektivavtal.ai

HÖK Kommunal

Gäller 540 000 anställda inom kommun/region

Kommun/region1 april 2025 – 31 mars 2027Kommunal

Sveriges största kollektivavtal räknat i antal anställda. HÖK Kommunal omfattar undersköterskor, vårdbiträden, barnskötare, räddningstjänstpersonal, vaktmästare och andra grupper inom kommuner och regioner. Avtalet reglerar löner, arbetstider, semester, föräldralön och pensionsvillkor. Lönerna sätts genom lokal lönebildning, men avtalet anger lägsta nivåer och garanterade löneökningar.

Lägsta lön

Från ca 26 500 kr/mån (undersköterska)

Arbetstid/vecka

40 timmar (heltid)

Semester

25–31 dagar beroende på ålder

OB natt

~140 kr/tim

Föräldralön

10% löneutfyllnad under viss tid

Pension

Tjänstepension via KAP-KL/AKAP-KR

AI-expert på HÖK Kommunal

Ställ frågor om löner, OB, semester, uppsägning och mer

Välj en fråga eller skriv din egen

Powered by AI — svaren är vägledande och kan innehålla fel

Om HÖK Kommunal

Avtalsparterna är Kommunal på arbetstagarsidan och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner), Sobona på arbetsgivarsidan. Avtalet gäller 540 000 anställda och löper under perioden 1 april 2025 – 31 mars 2027.

Lägsta lön: Från ca 26 500 kr/mån (undersköterska). Arbetstid: 40 timmar (heltid). Pension: Tjänstepension via KAP-KL/AKAP-KR.

Kommunal — HÖK-avtaletSKR — Kollektivavtal

Lönetabell — HÖK Kommunal

Verifierad lönedata

Löneuppgifterna på denna sida är hämtade från den officiella avtalstexten.

Undersköterska

Med specialistkompetens ofta högre

Lägsta

26 500 kr

Median

31 000 kr

Barnskötare

Förskola och fritidshem

Lägsta

25 500 kr

Median

28 500 kr

Vårdbiträde

Äldrevård och hemtjänst

Lägsta

24 200 kr

Median

27 000 kr

Räddningstjänst

Brandman/räddningsarbetare

Lägsta

28 000 kr

Median

33 500 kr

Källa: SCB, egen sammanställning

OB-tillägg

TidTillägg per timme
Vardagskväll~100 kr/tim (kväll)
Natt~140 kr/tim
Lördag/söndag~140 kr/tim
Storhelg~200 kr/tim

Övertidsersättning

Första 2 tim: 180%, därefter 200%

Semester och ledighet

Semesterrätten enligt HÖK Kommunal är 25–31 dagar beroende på ålder. Föräldralön: 10% löneutfyllnad under viss tid. Uppsägningstid: 1–6 månader beroende på anställningstid.

Pension

Anställda som omfattas av HÖK Kommunal har tjänstepension via Tjänstepension via KAP-KL/AKAP-KR. Arbetsgivaren betalar in pensionsavgifter utöver lönen.

Vanliga frågor om HÖK Kommunal

Rättsfall som rör HÖK Kommunal

AD 2017 nr 622017-12-06

Mellan ett kommunalförbund och en arbetstagarorganisation gäller bara ett kollektivavtal. Det kollektivavtalet är tilläm...

Mellan ett kommunalförbund och en arbetstagarorganisation gäller bara ett kollektivavtal. Det kollektivavtalet är tillämpligt enbart på arbetstagare som är anställda för beredskapstjänst inom räddningstjänsten och inte på t.ex. heltidsanställda brandmän. Arbetstagarorganisationen har hos kommunalförbundet medlemmar som omfattas av kollektivavtal och medlemmar - heltidsanställda brandmän - som inte omfattas av det. -.Kommunalförbundet, som delat in räddningstjänsten i sex distrikt, har beslutat att tillsätta en ny distriktschef i ett distrikt utan att först förhandla med arbetstagarorganisationen enligt 11 § medbestämmandelagen. I det distriktet, som bara har heltidsanställda brandmän, tillämpas inte kollektivavtalet med arbetstagarorganisationen. Arbetstagarorganisationen har dock en klar majoritet av de heltidsanställda brandmännen i distriktet som medlemmar. - Tillsättningsbeslutet har inte ansetts som en viktigare förändring av kommunalförbundets hela verksamhet. Kommunalförbundet har dock ansetts förhandlingsskyldig enligt 11 § medbestämmandelagen gentemot arbetstagarorganisationen, eftersom det varit fråga om en viktigare förändring av kommunalförbundets verksamhet vid arbetsstället (distriktet) och arbetstagarorganisationen haft en betydande andel av de stadigvarande arbetstagarna i berörd yrkeskategori på arbetsstället som medlemmar.

Läs mer
AD 2016 nr 492016-08-24

Kollektivavtalstolkning. I Kollektivavtal, allmänna villkor och löner, Bransch Äldreomsorg mellan Föreningen Vårdföretag...

Kollektivavtalstolkning. I Kollektivavtal, allmänna villkor och löner, Bransch Äldreomsorg mellan Föreningen Vårdföretagarna och Svenska Kommunalarbetareförbundet samt tre tjänstemannaförbund finns en bestämmelse om att antalet semesterdagar överenskommes individuellt och utgör minst 25 semesterdagar per år. Har överenskommelse inte träffats om annat utgör, enligt bestämmelsen, antalet semesterdagar från och med det år medarbetaren fyller 40 år 31 dagar och från och med det år medarbetaren fyller 50 år 32 dagar. Fråga om ett bolags förfarande att på grund av med arbetstagare som fyllt 40 år träffade anställningsavtal med bestämmelser om 25 semesterdagar per år inte ge dem flera semesterdagar än så strider mot kollektivavtalet.

Läs mer
AD 2007 nr 852007-11-07

Vid tillkomsten år 1998 av ett nytt pensionsavtal på det kommunala området uppkom behov av att reglera arbetstagarnas re...

Vid tillkomsten år 1998 av ett nytt pensionsavtal på det kommunala området uppkom behov av att reglera arbetstagarnas redan intjänade pensionsrätt. Det nya pensionsavtalet, PFA 98, tillfördes bestämmelser om detta vari bl.a. föreskrevs att folkpension och ATP ska bestämmas utifrån de uppgifter bl.a. om civilstånd som gällde för arbetstagaren den 31 december 1997, dvs. dagen före det nya pensionsavtalets ikraftträdande. Tvisten gäller frågan om den regeln innebär att man vid beräkningen av den intjänade pensionsrätten ska likställa en ogift arbetstagare med en gift arbetstagare på samma sätt som enligt reglerna för den allmänna pensionen vid beräkningen av ålderspension.

Läs mer
AD 2001 nr 512001-05-23

Fråga om staten gjort sig skyldig till otillåten könsdiskriminering. Vid en länsstyrelse anställs två manliga socialkons...

Fråga om staten gjort sig skyldig till otillåten könsdiskriminering. Vid en länsstyrelse anställs två manliga socialkonsulenter som får högre löner än tio redan anställda kvinnliga socialkonsulenter får. Det är ostridigt i målet att det arbete som männen och kvinnorna utför är lika eller likvärdigt. Staten gör i målet i bl.a. gällande att löneskillnaderna vare sig direkt eller indirekt har samband med arbetstagarnas könstillhörighet. Till stöd för denna inställning har staten anfört bl.a. följande. Länsstyrelsens önskan att införa ett nytt arbetssätt bland socialkonsulenterna var avgörande för valet att anställa de båda männen, som hade färsk erfarenhet från den kommunala socialtjänsten. Marknadsskäl har påverkat lönesättningen av de båda männen; löneläget är högre i kommunerna än hos länsstyrelsen. De båda männen anställdes mellan två lönerevisionstillfällen och deras löner sattes med hänsyn till att de inte skulle få någon löneförhöjning vid den kommande lönerevisionen.

Läs mer
AD 1999 nr 481999-03-31

En kommunalt anställd hälsoskyddsinspektör har under flera år handlagt tillsynsärenden rörande s.k. sjuka hus. På grund ...

En kommunalt anställd hälsoskyddsinspektör har under flera år handlagt tillsynsärenden rörande s.k. sjuka hus. På grund av omständigheter som är att hänföra till hälsoskyddsinspektörens tjänsteutövning beslutar kommunen att han fortsättningsvis i stället skall handlägga tillsynsärenden rörande radon i bostäder. - I målet uppkommer frågan om kommunens åtgärd inneburit att hälsoskyddsinspektören har skilts från den anställning han hade. Sedan denna fråga besvarats nekande uppkommer frågan om kommunens åtgärd har vidtagits i strid med bestämmelsen i § 6 mom. 1 andra stycket AB 95 om att stadigvarande förflyttning av arbetstagare mot dennes önskan förutsätter att det föreligger vägande skäl för åtgärden. Domstolen har funnit att kommunens åtgärd innebar en förflyttning i bestämmelsens mening men har ansett att det förelåg vägande skäl för åtgärden.

Läs mer
AD 1998 nr 1091998-09-09

Enligt § 18 i Pensionsavtal för arbetstagare hos kommuner och landsting (PA-KL) är arbetstagare och förmånsberättigade s...

Enligt § 18 i Pensionsavtal för arbetstagare hos kommuner och landsting (PA-KL) är arbetstagare och förmånsberättigade skyldiga att iaktta och följa de ändringar av och tillägg till pensionsbestämmelserna som kan komma att gälla genom i vederbörlig ordning träffad överenskommelse om ändring av bestämmelserna eller om nytt pensionsavtal. Avtalsparterna träffade i december 1992 med stöd av nämnda paragraf ett kollektivavtal som innebar att pensionstagare erhöll lägre pension än som annars skulle ha utgått. Genom riksdagsbeslut hade pensionsutbetalningarna enligt den allmänna pensioneringen reducerats i samma utsträckning. - Tvist huruvida 1992 års avtal kan göras gällande mot pensionstagare som vid avtalets tillkomst börjat uppbära pensionsförmåner enligt pensionsavtalet. Arbetsdomstolen finner att 18 § i PA-KL inte innehåller något bemyndigande för kollektivavtalsparterna som ger behörighet att träffa ett sådant avtal som 1992 års avtal. Vidare anför domstolen att den kommunala pensionsförmånen är hänförlig till området för pensionstagarens "enskilda rätt", varför ett förfogande över förmånerna kräver ett särskilt bemyndigande. Domstolen anser vidare att den kommunala pensionsrätten inte kan betraktas som villkorad och pensionsförmånernas storlek beroende av om avtalsparterna sänker nivån på utgående pensioner. Domstolens slutsats är att 1992 års avtal inte kunnat åberopas mot pensionstagaren.

Läs mer
AD 1998 nr 1031998-09-02

Enligt en bestämmelse i det kommunala pensionsavtalet kan arbetsgivaren för särskilt fall efter överenskommelse med arbe...

Enligt en bestämmelse i det kommunala pensionsavtalet kan arbetsgivaren för särskilt fall efter överenskommelse med arbetstagaren besluta att utge garantipension till arbetstagaren. Sedan det uppstått tvist huruvida ett antal kommunalt anställda lärare blivit berättigade till garantipension enligt denna bestämmelse väcker arbetstagarnas organisationer talan i arbetsdomstolen. Kommunen gör därvid invändning om rättegångshinder med hänvisning till att tvister om tolkning och tillämpning av pensionsavtalets bestämmelser enligt avtalet skall avgöras av en särskild skiljenämnd. I målet uppkommer följande frågor: - a) utgör den aktuella tvisten en sådan tvist om tolkning och tillämpning av pensionsavtalet som skall avgöras av skiljenämnden? - b) är kommunen på grund av bestämmelserna i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen förhindrad att i rättegången åberopa skiljeklausulen? - c) har kommunen vid central förhandling i tvisten avstått från rätten att åberopa skiljeklausulen för den händelse talan väcks vid domstol? - d) är en tillämpning i detta fall av pensionsavtalets skiljeklausul att anse som oskälig enligt 36 § avtalslagen? - e) skall tvisten återförvisas till förnyade tvisteförhandlingar mellan parterna?

Läs mer
AD 1998 nr 701998-06-03

Tolkning av kollektivavtal. För arbetstagare inom de kommunala omsorgerna med kontinuerlig schemalagd jour utöver ordina...

Tolkning av kollektivavtal. För arbetstagare inom de kommunala omsorgerna med kontinuerlig schemalagd jour utöver ordinarie arbetstid förelåg ett problem. De hade låga sysselsättningsgrader förenade med en stor andel faktiskt uttagd jour, vilket innebar tidsmässigt långa pass på arbetsplatsen med en totalt sett låg ersättning. För att komma till rätta med problemet träffades en överenskommelse om att halva jourtiden skulle betraktas som arbetad tid och inräknas i sysselsättningsgraden. Fråga om överenskommelsen innebar att arbetsgivarna blev skyldiga att höja sysselsättningsgraderna för alla berörda eller om arbetsgivarna hade möjlighet att i stället, utan att sysselsättningsgraden och lönen för den enskilde arbetstagaren minskades, avkorta den tidigare ordinarie arbetstiden.

Läs mer
AD 1997 nr 261997-03-05

Sedan en tingsrätt genom dom ogiltigförklarat ett avskedande av en kommunal tjänsteman överklagades domen till arbetsdom...

Sedan en tingsrätt genom dom ogiltigförklarat ett avskedande av en kommunal tjänsteman överklagades domen till arbetsdomstolen av kommunen. På yrkande av arbetstagaren fattade arbetsdomstolen ett interimistiskt beslut om att anställningen skulle bestå till dess tvisten slutligt avgjorts. Kommunen förklarade därefter att avskedandet vidhölls och uppmanade arbetstagaren att lämna arbetsplatsen. Kommunen återkallade sin talan i arbetsdomstolen, som senare avskrev målet från vidare handläggning. Arbetstagaren erhöll senare skadestånd av kommunen enligt 39 § anställningsskyddslagen. - I målet uppkommer bl.a. fråga om arbetstagaren är berättigad till lön för tiden innan arbetsdomstolen avskrev målet från vidare handläggning. Arbetsdomstolen konstaterar att det för tillämpning av 39 § anställningsskyddslagen krävs att den dom varigenom avskedandet ogiltigförklarats har vunnit laga kraft. Arbetstagarens anställning och rätt till lön bestod därför till dess att arbetsdomstolen avskrev målet från vidare handläggning.

Läs mer
AD 1996 nr 161996-02-14

År 1987 träffade Stockholms stad ett trygghetsavtal med Svenska Facklärarförbundet. Vid denna tid hade flertalet av de l...

År 1987 träffade Stockholms stad ett trygghetsavtal med Svenska Facklärarförbundet. Vid denna tid hade flertalet av de lärare som var anställda hos staden, bl.a. hemspråkslärarna, anställningar med statligt reglerade villkor. Genom den s.k. kommunaliseringen av lärartjänsterna upphörde den statliga regleringen av tjänsterna vid årsskiftet 1990/91. Samtidigt bildades Lärarförbundet genom en sammanslagning av Svenska Facklärarförbundet och Sveriges Lärarförbund. - Våren 1993 sade staden på grund av arbetsbrist upp ett antal hemspråkslärare, medlemmar i Lärarförbundet. Tvist har därefter uppkommit mellan parterna, där Lärarförbundet bl.a. påstår att staden med uppsägningarna brutit mot trygghetsavtalet. Staden har häremot invänt i första hand att avtalet över huvud taget inte omfattar de i målet aktuella lärarna. - Arbetsdomstolen finner vid sin prövning av denna fråga att trygghetsavtalet inte gäller för de aktuella lärarna.

Läs mer
AD 1994 nr 571994-04-13

I en skriftlig överenskommelse om att en arbetstagares anställning hos arbetsgivaren skulle upphöra den 27 december 1990...

I en skriftlig överenskommelse om att en arbetstagares anställning hos arbetsgivaren skulle upphöra den 27 december 1990 intogs en bestämmelse om avgångsvederlag av följande lydelse: "Efter överenskommelse betalar företaget tidigast 90-12-27 ett avgångsvederlag på kronor 600.000 till (arbetstagarens namn)." - Arbetsgivaren beslöt den 27 december 1990 - utan föregående överenskommelse eller kontakt med arbetstagaren - att betala ut det överenskomna avgångsvederlaget till honom. Efter avdrag för skatt satte arbetsgivaren den 28 december 1990 in återstoden av avgångsvederlaget på arbetstagarens bankkonto. Arbetstagaren blev sedermera beskattad för avgångsvederlaget såsom en till år 1990 hänförlig inkomst av tjänst hos bolaget. - Fråga huruvida arbetsgivarens förfarande inneburit att arbetsgivaren brutit mot överenskommelsen och därmed ådragit sig skyldighet att till arbetstagaren utge ekonomiskt skadestånd. Arbetstagarsidan har gjort gällande, att ett avtalsenligt handlande från arbetsgivarens sida skulle ha medfört att avgångsvederlaget i stället beskattats såsom en till år 1991 hänförlig inkomst, och att arbetstagaren förfarande åsamkat arbetstagaren en ekonomisk förlust motsvarande skillnaden i skatt. - Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren får anses ha handlat i strid med överenskommelsen, men att avgångsvederlaget fr.o.m. den 27 december 1990 varit för arbetstagaren tillgängligt för lyftning och därför rätteligen skulle ha tagits upp till beskattning hos honom såsom en under år 1990 åtnjuten intäkt även om han hos arbetsgivaren begärt att vederlaget skulle utbetalas först efter utgången av år 1990. Eftersom arbetsgivarens i och för sig avtalsstridiga utbetalning av avgångsvederlaget den 28 december 1990 sålunda inte haft betydelse för beskattningen av vederlaget hos arbetstagaren, har arbetsgivarens handlande inte åsamkat arbetstagaren den påstådda ekonomiska skadan. Arbetstagarsidans talan om ekonomiskt skadestånd har därför lämnats utan bifall.

Läs mer
AD 1994 nr 101994-01-26

Målet gällde frågan om giltigheten av ett avskedande m.m. Den avskedade arbetstagaren var chef för VA-avdelningen vid ko...

Målet gällde frågan om giltigheten av ett avskedande m.m. Den avskedade arbetstagaren var chef för VA-avdelningen vid kommunens tekniska förvaltning och hade för kommunala medel och inom ramen för sin befogenhet i tjänsten köpt en släpvagn, som han sedan behållit själv. Sedan köpet ifrågasatts av en annan anställd vid kommunen betalade arbetstagaren till kommunen vad släpvagnen kostat, dock med avdrag för den del av priset som uppgetts vara mervärdeskatt. Först efter direkt uppmaning betalade han det senast nämnda beloppet. Arbetsdomstolen fann att arbetstagaren hade haft för avsikt i vart fall att göra en egen vinning motsvarande mervärdeskatt på inköpspriset samt att kommunen därför mot bakgrund av arbetstagarens chefsställning naturligen måste ha förlorat förtroendet för honom. Enligt arbetsdomstolen utgjorde detta grund för avskedande.

Läs mer
AD 1993 nr 1291993-07-07

Enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) skall varje kommun svara, för den kommunala räddningstjänsten inom kommunen, och...

Enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) skall varje kommun svara, för den kommunala räddningstjänsten inom kommunen, och normalt skall det i varje kommun finnas en räddningskår, bestående av en räddningschef och en eller flera räddningsstyrkor med anställd personal. För varje kommun skall det enligt lagen finnas en räddningstjänstplan som skall antas av kommunfullmäktige efter samråd med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. - För Gotlands kommun gällde Fr.o.m. den 1 januari 1988 en av kommunfullmäktige antagen räddningstjänstplan, enligt vilken det skulle finnas räddningsstyrkor på olika platser inom kommunen, bl.a. i Dalhem och Garda. Mot bakgrund av vid kommunens budgetarbete uppställda s.k. effektivitetsbeting för räddningstjänsten beslöt kommunstyrelsen den 7 juli 1992 att brandstationerna och räddningsstyrkorna i Dalhem och Garda skulle avvecklas Fr.o.m. den 1 januari 1993. Samtidigt beslöt styrelsen att ge räddningschefen i uppdrag att utarbeta förslag till ändringar i räddningstjänstplanen, för beslut i kommunfullmäktige, samråda om ändringarna och säga upp personal. Kommunstyrelsens beslut vann laga kraft. Till följd av beslutet sade kommunen i augusti 1992 upp ett antal brandmän och brandförmän vid brandstationerna i Dalhem och Garda. Deras anställningar skulle enligt uppsägningarna upphöra vid olika tidpunkter fr.o.m. den 1 januari 1993 och framåt. Som grund för uppsägningarna åberopades arbetsbrist. Den 23 november 1992 beslöt kommunfullmäktige att ändra kommunens räddningstjänstplan i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 7 juli 1992 om avveckling av brandstationerna och räddningsstyrkorna i Dalhem och Garda fr.o.m. den 1 januari 1993. - Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägningarna eller om dessa - med hänsyn till att de skett innan kommunfullmäktige efter räddningstjänstlagen, föreskrivet samråd beslutat om ändring av räddningstjänstplanen - varit att bedöma som sådana uppsägningar "för säkerhets skull" som enligt rätt

Läs mer

Se även

Informationen är sammanfattad i egna ord och är vägledande. Kontakta Kommunal för bindande besked. Läs det officiella avtalet

Informationen på kollektivavtal.ai är vägledande och ersätter inte det officiella kollektivavtalet. AI-svaren kan innehålla fel. Kontakta ditt fackförbund för bindande besked.