kollektivavtal.ai

Byggavtalet

Gäller 100 000 anställda inom privat bygg

Privat bygg1 maj 2025 – 30 april 2027Byggnads (Svenska Byggnadsarbetareförbundet)

Byggavtalet är ett timlöneavtal som gäller byggarbetare, anläggningsarbetare, betongarbetare och liknande yrken. Lönen anges i kronor per timme, inte i månadslön. Ackord (prestationsbaserad lön) är vanligt och innebär att den faktiska förtjänsten ofta är betydligt högre än lägsta timlönen. Avtalet har omfattande regler för traktamente vid arbete på annan ort och resekostnadsersättning. Byggbranschen har bland de högsta OB-tilläggen på den privata arbetsmarknaden.

Lägsta lön

Timlön: 196 kr/tim grundlön år 1, 203 kr/tim år 2

Arbetstid/vecka

40 timmar

Semester

25 dagar

OB natt

~90 kr/tim

Föräldralön

Föräldralön via avtal

Pension

Byggnads avtalspension

AI-expert på Byggavtalet

Ställ frågor om löner, OB, semester, uppsägning och mer

Välj en fråga eller skriv din egen

Powered by AI — svaren är vägledande och kan innehålla fel

Om Byggavtalet

Avtalsparterna är Byggnads (Svenska Byggnadsarbetareförbundet) på arbetstagarsidan och Byggföretagen på arbetsgivarsidan. Avtalet gäller 100 000 anställda och löper under perioden 1 maj 2025 – 30 april 2027.

Lägsta lön: Timlön: 196 kr/tim grundlön år 1, 203 kr/tim år 2. Arbetstid: 40 timmar. Pension: Byggnads avtalspension.

Byggnads — ByggavtaletByggföretagen

Lönetabell — Byggavtalet

Verifierad lönedata

Löneuppgifterna på denna sida är hämtade från den officiella avtalstexten.

Yrkesarbetare (grundlön år 1)

Tidlön. Kan kompletteras med ackord.

Lägsta

196 kr/tim

Median

ca 230 kr/tim

Yrkesarbetare (grundlön år 2)

Tidlön. Kan kompletteras med ackord.

Lägsta

203 kr/tim

Median

ca 238 kr/tim

Maskinförare/kranförare

Timlön varierar med maskintyp och ort.

Lägsta

ca 235–253 kr/tim

Median

ca 260 kr/tim

Betongarbetare

Samma grundlön, ackord vanligt.

Lägsta

196 kr/tim

Median

ca 230 kr/tim

Källa: SCB, egen sammanställning

OB-tillägg

TidTillägg per timme
Vardagskväll~45 kr/tim (kväll)
Natt~90 kr/tim
Lördag/söndag~90 kr/tim
Storhelg~180 kr/tim

Övertidsersättning

Första 2 tim: 150%, därefter 200%

Semester och ledighet

Semesterrätten enligt Byggavtalet är 25 dagar. Föräldralön: Föräldralön via avtal. Uppsägningstid: 1–6 månader.

Pension

Anställda som omfattas av Byggavtalet har tjänstepension via Byggnads avtalspension. Arbetsgivaren betalar in pensionsavgifter utöver lönen.

Vanliga frågor om Byggavtalet

Rättsfall som rör Byggavtalet

AD 2024 nr 112024-01-31

Ett lettiskt bolag var bundet av byggavtalet. Svenska Byggnadsarbetareförbundet hade inte några medlemmar som var anstäl...

Ett lettiskt bolag var bundet av byggavtalet. Svenska Byggnadsarbetareförbundet hade inte några medlemmar som var anställda hos bolaget. Fråga om bolaget ska betala allmänt skadestånd till Svenska Byggnadsarbetareförbundet för brott mot byggavtalets olika ersättningsregler samt byggavtalets övertids- och arbetstidsbestämmelser. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte följa byggavtalets regler om övertidsersättning, helglön och ersättning för arbetstidsförkortning. Domstolen har även funnit att bolaget gjort sig skyldigt till brott mot byggavtalets regler om övertid och arbetstid, men inte mot byggavtalets regler om timlön, ersättning för obekväm arbetstid och semesterförmåner. Ett allmänt skadestånd om 750 000 kr, mot yrkade 26 100 000 kr, har dömts ut. Med hänsyn till utgången i målet har förbundet förpliktats ersätta bolaget dess rättegångskostnad med tre fjärdedelar.

Läs mer
AD 2023 nr 682023-11-29

Ett byggbolag har anlitat ett inredningsföretag vid arbeten med ett större renoveringsprojekt. Det sistnämnda företaget ...

Ett byggbolag har anlitat ett inredningsföretag vid arbeten med ett större renoveringsprojekt. Det sistnämnda företaget har för utförandet av uppdraget åtagit sig visst montagearbete, som i sig har fallit under det s.k. byggavtalet, och lagt ut detta arbete på andra utförare. Arbetsdomstolen har funnit att byggbolaget inför anlitandet av inredningsföretaget har varit skyldigt att primärförhandla med förbundet enligt en branschöverenskommelse i Bilaga D till byggavtalet som hänvisar till 38 § medbestämmandelagen. Även fråga om tillämpningen av en i kollektivavtalet intagen regel om bortfall av skadeståndsskyldighet i fall där ett kollektivavtalsbrott kan anses ursäktligt, samt om nivån på det allmänna skadeståndet.

Läs mer
AD 2021 nr 422021-08-25

Fråga om ett litauiskt bolag, som tecknat hängavtal till byggavtalet, brutit mot kollektivavtalet genom att inte iaktta ...

Fråga om ett litauiskt bolag, som tecknat hängavtal till byggavtalet, brutit mot kollektivavtalet genom att inte iaktta byggavtalets olika ersättningsregler samt byggavtalets övertids- och arbetstidsbestämmelser och regler om pensionsavsättningar. Arbetsdomstolen har funnit att vid bedömningen om arbetstagarna fått rätt timlön och övertidsersättning i enlighet med byggavtalet, ska en utbetald utstationeringsersättning, som bolaget gjort gällande betalats enligt litauisk lag, inte beaktas. Arbetsdomstolen har därvid funnit att bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte följa byggavtalets regler om timlön och övertidsersättning. Domstolen har vidare funnit att bolaget gjort sig skyldigt till brott mot byggavtalets regler om övertid och arbetstid men inte mot byggavtalets regler om semesterersättning och pensionsavsättning.

Läs mer
AD 2020 nr 212020-04-14

Interimistiskt förordnande. En vice vd i ett bolag som hyr ut byggnadsställningar m.m. har under sin anställning skickat...

Interimistiskt förordnande. En vice vd i ett bolag som hyr ut byggnadsställningar m.m. har under sin anställning skickat mejl med företagshemlig information till sin mejladress hos ett bolag som han företräder och som bedriver med arbetsgivaren konkurrande verksamhet. Arbetsdomstolen har ansett att det funnits förutsättningar att enligt 14 § företagshemlighetslagen vid vite förbjuda vice vd:n och det konkurrande bolaget att, för tiden fram till dess att målet slutligt har avgjorts eller något annat beslutas, att angripa de aktuella företagshemligheterna. Däremot har Arbetsdomstolen inte ansett att det funnits förutsättningar att enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken besluta att Kronofogdemyndigheten ska omhänderta bl.a. datamedier hos det konkurrerande bolaget som innefattar de aktuella företagshemligheterna.

Läs mer
AD 2016 nr 552016-09-14

Kollektivavtalsbrott. Ett irländskt byggbolag, som är bundet av byggavtalet, har betalat sina arbetstagare lön med förde...

Kollektivavtalsbrott. Ett irländskt byggbolag, som är bundet av byggavtalet, har betalat sina arbetstagare lön med fördelningstalet 0,88. Arbetstagarna hade varken yrkesbevis eller erkännandeintyg, vilket enligt byggavtalets ordalydelse är en förutsättning för att få lön enligt fördelningstalet 1,0. Arbetstagarna var inte medlemmar i Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Fråga om byggavtalet ska tolkas - eller jämkas - med beaktande av EU-rätten på så sätt att lön med fördelningstalet 1,0 ska betalas trots avsaknad av yrkesbevis och erkännandeintyg och om förbundet till följd av en sådan tolkning - eller jämkning - har rätt till allmänt skadestånd med en direkt eller analog tillämpning av medbestämmandelagen för det påstådda brottet mot byggavtalet.

Läs mer
AD 2013 nr 722013-09-25

En byggnadsarbetare som var facklig förtroendeman har avskedats under påståenden om att han ska ha hotat en kollega och ...

En byggnadsarbetare som var facklig förtroendeman har avskedats under påståenden om att han ska ha hotat en kollega och ha haft omfattande samarbetsproblem. Arbetsdomstolen har funnit att avskedandet varit i strid med 18 § anställningsskyddslagen. Tvisten gäller även om avskedandet varit föreningsrättskränkande samt om arbetsgivaren genom andra åtgärder hindrat arbetstagaren från att fullgöra sitt fackliga uppdrag och utsatt honom för föreningsrättskränkning. Slutligen även fråga arbetsgivaren brutit mot 4 och 5 §§ förtroendemannalagen samt om arbetsgivaren brutit mot byggavtalet genom att begära förstadagsintyg.

Läs mer
AD 2012 nr 902012-12-19

En lokal facklig organisation har anmält till arbetsgivaren, ett byggentreprenadbolag, att en viss byggnadsarbetare utse...

En lokal facklig organisation har anmält till arbetsgivaren, ett byggentreprenadbolag, att en viss byggnadsarbetare utsetts till skyddsombud hos bolaget. Tvisten gäller om bolaget har hindrat byggnadsarbetaren att utföra uppdraget som skyddsombud och kränkt hans föreningsrätt. Vid bedömningen uppkommer frågan om ett uppdrag som skyddsombud hos bolaget omfattar alla bolagets arbetsplatser eller om det från tid till annan är begränsat till varje sådan arbetsplats där skyddsombudet valts av arbetstagarna och ingått i skyddsorganisationen. Även fråga om bolaget har brutit mot kollektivavtalets regler om rätt till biträde när arbetstagaren inte fått ta med sig en facklig företrädare till ett möte med bolaget.

Läs mer
AD 2009 nr 892009-12-02

Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsatte...

Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. - Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.

Läs mer
AD 2005 nr 502005-05-04

I byggnadsavtalet föreskrivs att in- och utlåning av arbetskraft mellan företag skall föregås av förhandling med arbetst...

I byggnadsavtalet föreskrivs att in- och utlåning av arbetskraft mellan företag skall föregås av förhandling med arbetstagarparten. Någon förhandling behövs emellertid inte vid in- och utlåning under högst fem arbetsdagar. Ett bolag lånade in två arbetstagare från ett annat företag. Arbetstagarna arbetade hos bolaget i sammanlagt sex respektive sju arbetsdagar under en treveckorsperiod. De arbetade dagarna låg inte i en följd. Arbetstagarna hade också bl.a. varit sjuka och haft semester under den aktuella treveckorsperioden. Tvisten rör frågan om bolaget brutit mot kollektivavtalet genom att inte förhandla om inlåningen. Arbetsgivarparternas ståndpunkt är att det inte behövdes någon förhandling eftersom det enligt dem var fråga om flera inlåningstillfällen som vart och ett inte uppgått till fem arbetsdagar.

Läs mer
AD 2000 nr 462000-05-03

Mellan en arbetsgivare i byggnadsbranschen och en lokal facklig organisation träffades i oktober 1997 beträffande vissa ...

Mellan en arbetsgivare i byggnadsbranschen och en lokal facklig organisation träffades i oktober 1997 beträffande vissa arbetsplatser en överenskommelse som innebar bl.a. att yrkesarbetare garanterades en grundlön om 117 kr 50 per timme. Överenskommelsen skulle enligt sin ordalydelse gälla med tre månaders ömsesidig uppsägningstid, dock längst till den 31 mars 1998. Under avtalsrörelsen år 1998 träffades mellan de centrala avtalsparterna en överenskommelse innebärande bl.a. att utgående förtjänster fr.o.m. den 1 april 1998 skall ökas med 3 kr 75 öre per timme. Tvist har uppkommit i fråga om de i den lokala överenskommelsen angivna yrkesarbetarnas lönenivå fr.o.m. den 1 april 1998. Arbetsdomstolen finner att den lokala överenskommelsen inte har haft någon giltighet i tiden efter den 31 mars 1998. Vidare finner domstolen att yrkesarbetarna därefter inte heller enligt sina enskilda anställningsavtal har varit berättigade till den förtjänstnivå som angavs i den tidigare gällande lokala överenskommelsen.

Läs mer
AD 1999 nr 301999-03-10

Två byggnadsarbetare A och B blev uppsagda på grund av arbetsbrist. B, som hade den kortaste anställningstiden, blev där...

Två byggnadsarbetare A och B blev uppsagda på grund av arbetsbrist. B, som hade den kortaste anställningstiden, blev därefter återanställd. I tvist om arbetsgivaren har åsidosatt A:s företrädesrätt till återanställning uppkommer följande frågor: a) Enligt byggnadsavtalet har en arbetstagare som sagts upp på grund av arbetsbrist företrädesrätt till återanställning inom det turordningsområde och den turordningsenhet där han tidigare varit sysselsatt. Återanställdes B för att utföra andra arbetsuppgifter än de som A tidigare haft med den verkan att återanställningen av B skedde inom en annan turordningsenhet i byggnadsavtalets mening? - b) Hade A tillräckliga kvalifikationer för den nya anställning som B erhöll?

Läs mer
AD 1996 nr 1321996-12-04

Enligt en protokollsanteckning i kollektivavtal för anläggningsbranschen kan inom nyproduktion och vissa större reparati...

Enligt en protokollsanteckning i kollektivavtal för anläggningsbranschen kan inom nyproduktion och vissa större reparations- och ombyggnadsobjekt överenskommelse om anställning för viss tid träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare vid anställning som beräknas pågå högst 6 månader. Enligt en annan protokollsanteckning i avtalet övergår en avtalad anställning till tillsvidareanställning i den verksamhet där arbetstagaren är anställd, om anställningen fortsätter efter det att anställningen rätteligen skulle ha upphört. - Målet rör två arbetstagare, vilkas anställningar kom att fortsätta efter den vid anställningstillfället avtalade tiden. Tvisten gäller frågan om deras anställningar därmed har övergått till tillsvidareanställningar. I tvisten uppkommer följande frågor: 1) Var arbetstagarna anställda för viss tid i avtalets mening? - 2) Är det en förutsättning för att anställningarna skall kunna övergå till tillsvidareanställningar att arbetstagarna var sysselsatta inom nyproduktion eller större reparations- och ombyggnadsprojekt? - 3) Var arbetstagarna faktiskt sysselsatta inom nyproduktion eller större reparations- eller ombyggnadsprojekt?

Läs mer
AD 1995 nr 1581995-12-20

En kvinnlig förvaltningsekonom vid en kommuns stadsbyggnadsförvaltning har lägre lön än en manlig förvaltningsekonom vid...

En kvinnlig förvaltningsekonom vid en kommuns stadsbyggnadsförvaltning har lägre lön än en manlig förvaltningsekonom vid samma kommuns socialförvaltning. Fråga huruvida lönediskriminering enligt 18 § jämställdhetslagen skall anses föreligga. Arbetsdomstolen finner att de bägge ekonomerna utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Det föreligger alltså enligt paragrafens första stycke en presumtion för otillåten könsdiskriminering. Vid prövning enligt andra stycket i samma paragraf finner domstolen vidare att kommunen inte har visat att löneskillnaden mellan de bägge ekonomerna till någon del beror på skillnader i deras sakliga förutsättningar för arbetet eller på någon annan saklig grund, som varken direkt eller indirekt har samband med könstillhörighet. Domstolens slutsats blir att otillåten könsdiskriminering skall anses föreligga. Kommunen förpliktas att betala allmänt och ekonomiskt skadestånd till den kvinnliga förvaltningsekonomen.

Läs mer
AD 1995 nr 1301995-10-20

Ett kollektivavtals - vägavtalet - bestämmelser om reskostnadsersättning innehåller en regel om att rätt till sådan ersä...

Ett kollektivavtals - vägavtalet - bestämmelser om reskostnadsersättning innehåller en regel om att rätt till sådan ersättning inte föreligger vid arbetstagares dagliga resor från bostaden till fast tjänsteställe. Vid ett företag har emellertid i stor omfattning med avvikelse från kollektivavtalsregeln träffats överenskommelser mellan arbetsgivaren och enskilda arbetstagare om reskostnadsersättning. Arbetsgivaren upphörde vid en senare tidpunkt med att utge ersättning under hänvisning till kollektivavtalsregeln. Den huvudsakliga tvistefrågan i målet gäller om överenskommelserna varit ogiltiga i enlighet med 27 § medbestämmandelagen såsom en otillåten avvikelse från kollektivavtalet. - Vägavtalets bestämmelser om reseersättning och traktamente är likalydande med motsvarande bestämmelser i byggnadsavtalet. Dessa senare bestämmelser har normerande verkan. Vilken betydelse har detta förhållande för tolkningen av vägavtalet? I målet berörs också frågan om betydelsen av lokal praxis.

Läs mer
AD 1993 nr 1841993-11-17

Enligt det till byggnadsavtalet hörande anställningsskyddsavtalet är en arbetstagare som bryter mot sistnämnda avtal gen...

Enligt det till byggnadsavtalet hörande anställningsskyddsavtalet är en arbetstagare som bryter mot sistnämnda avtal genom att lämna sin anställning utan att iaktta föreskriven uppsägningstid skyldig att till arbetsgivaren utge skadestånd enligt en schablonregel. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. - Fråga om jämkning av sådant skadestånd bl.a. på grund av arbetsgivarens eget agerande sedan två arbetstagare under pågående ackordsarbete lämnat sina anställningar utan att iaktta uppsägningstid. Därvid fråga om tillämpligheten och betydelsen av en under byggnadsavtalets bestämmelser om ackord och förverkande av ackordsandel intagen protokollsanteckning, vari huvudorganisationerna uttalat angelägenheten av att arbetsgivaren omedelbart anmäler avvikelser från arbetet hos sin lokala organisation, vilken i sin tur skall anmäla saken hos arbetarnas lokala organisation för att denna skall kunna påverka arbetaren att återgå till arbetet.

Läs mer
AD 1993 nr 1731993-11-03

Ett byggnadsföretag som var bundet av byggnadsavtalet tillämpade försöksvis en ordning med närvaropremier på några arbet...

Ett byggnadsföretag som var bundet av byggnadsavtalet tillämpade försöksvis en ordning med närvaropremier på några arbetsplatser vid vilka utfördes nybyggnadsarbete på ackord. Närvaropremien utgjordes av ett tillägg till den enskilda arbetstagarens timförtjänst. Premien betalades utför varje fjortondagarsperiod under vilken arbetstagaren var hundraprocentigt närvarande. Fråga om närvaropremien enligt byggnadsavtalet utgjort en del av ackordsersättningen och om ordningen med närvaropremier kunnat införas utan godkännande av Byggnadsarbetareförbundets lokalavdelning. Invändning att närvaropremien utgjort en gratifikation.

Läs mer
AD 1993 nr 1511993-10-06

Enligt det till byggnadsavtalet hörande anställningsskyddsavtalet skall arbetsgivaren vid uppsägning på grund av arbetsb...

Enligt det till byggnadsavtalet hörande anställningsskyddsavtalet skall arbetsgivaren vid uppsägning på grund av arbetsbrist iaktta turordningsregler som innebär bl.a. att turordningen fastställs för arbetstagare särskilt för varje yrkesgrupp (turordningsenhet) inom det verksamhetsområde (turordningsområde), varom överenskommelse träffats med berörd MB-gruppkontaktombud eller om sådan saknas, med lokal facklig organisation med beaktande av företagets organisatoriska uppbyggnad. Kan sådan överenskommelse inte träffas, gäller som turordningsområde förutvarande arbetsförmedlingsdistriktets verksamhetsområde. - Fråga huruvida en tillsvidareanställd byggnadsarbetare varit arbetsskyldig utanför det enligt anställningsskyddsavtalet fastställda och geografiskt bestämda turordningsområde som han tillhörde. Arbetsdomstolen finner inte att det av anställningsskyddsavtalet - direkt eller indirekt - kan anses följa att arbetstagarens arbetsskyldighet geografiskt är begränsad till turordningsområdet. Domstolen har därefter prövat huruvida det av en vid det aktuella, företaget träffad överenskommelse om bl.a. turordningsområden följde, att arbetstagaren enligt sitt enskilda anställningsavtal inte var skyldig att utföra ett i målet aktuellt arbete på viss plats.

Läs mer
AD 1993 nr 811993-05-05

Preskriptionsfråga. Enligt byggnadsavtalets § 1O f 1 räknas såvitt i målet är ifråga preskriptionstiden för väckande av ...

Preskriptionsfråga. Enligt byggnadsavtalets § 1O f 1 räknas såvitt i målet är ifråga preskriptionstiden för väckande av talan i en tvist från den dag då "slutjusterat" protokoll från centralförhandling i tvisten, föreligger. I ettfall då protokollet,från den centrala förhandlingen skulle justeras av båda parterna har arbetsdomstolen funnit att den naturliga utgångspunkten vid tolkningen av bestämmelsen måste vara att slutjusteratprotokoll föreliggersedan parternas justeringsförklaringar har utväxlats. Fråga dock om betydelsen i preskriptionshänseende av att den sist justerande parten vid sin justering av protokollet har tillfögat en justeringsanmärkning som föranlett motparten att på nytt förklara sig justera protokollet med en egen justeringsanmärkning.

Läs mer

Se även

Informationen är sammanfattad i egna ord och är vägledande. Kontakta Byggnads (Svenska Byggnadsarbetareförbundet) för bindande besked. Läs det officiella avtalet

Informationen på kollektivavtal.ai är vägledande och ersätter inte det officiella kollektivavtalet. AI-svaren kan innehålla fel. Kontakta ditt fackförbund för bindande besked.