Kyrkans avtal

Gäller 20 000 anställda inom svenska kyrkan

Svenska kyrkan2025–2027VisionKommunalAkademikerförbundet

Gäller kyrkvaktmästare, musiker, diakoner, administratörer i Svenska kyrkan. OB vid helger och högtider.

Lägsta lön

Individuell lönesättning (ca 25 000 kr)

Arbetstid/vecka

40 timmar

Semester

25–28 dagar

OB natt

~70 kr/tim

Föräldralön

Föräldralön via avtal

Pension

Kyrk-PA (kyrkans pensionsavtal)

AI-expert på Kyrkans avtal

Ställ frågor om löner, OB, semester, uppsägning och mer

Välj en fråga eller skriv din egen

Powered by AI — svaren är vägledande och kan innehålla fel

Om Kyrkans avtal

Avtalsparterna är Vision, Kommunal, Akademikerförbundet på arbetstagarsidan och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation på arbetsgivarsidan. Avtalet gäller 20 000 anställda och löper under perioden 2025–2027.

Lägsta lön: Individuell lönesättning (ca 25 000 kr). Arbetstid: 40 timmar. Pension: Kyrk-PA (kyrkans pensionsavtal).

Lönetabell — Kyrkans avtal

Uppskattade löneuppgifter

Löneuppgifterna på denna sida är uppskattningar baserade på branschdata och kan avvika från ditt faktiska kollektivavtal. Kontrollera alltid med ditt fackförbund för exakta löner.

Kyrkvaktmästare

Drift och vaktmästeri

Lägsta

25 000 kr

Median

29 000 kr

Kyrkomusiker

Organist/kantor

Lägsta

28 000 kr

Median

33 000 kr

Diakon

Socialt arbete

Lägsta

30 000 kr

Median

35 000 kr

Källa: SCB, egen sammanställning

OB-tillägg

TidTillägg per timme
Vardagskväll~40 kr/tim
Natt~70 kr/tim
Lördag/söndag~80 kr/tim
Storhelg~160 kr/tim

Övertidsersättning

Enligt avtal

Semester och ledighet

Semesterrätten enligt Kyrkans avtal är 25–28 dagar. Föräldralön: Föräldralön via avtal. Uppsägningstid: 1–6 månader.

Pension

Anställda som omfattas av Kyrkans avtal har tjänstepension via Kyrk-PA (kyrkans pensionsavtal). Arbetsgivaren betalar in pensionsavgifter utöver lönen.

Vanliga frågor om Kyrkans avtal

Rättsfall som rör Kyrkans avtal

AD 2003 nr 822003-10-22

Fr.o.m. den 1 januari 2000 förändrades relationen mellan staten och Svenska kyrkan. Samtidigt övergick rättigheter och s...

Fr.o.m. den 1 januari 2000 förändrades relationen mellan staten och Svenska kyrkan. Samtidigt övergick rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och anställningsförhållanden som gällde till församlingar, kyrkliga samfälligheter eller stift. Sedan tidigare fanns präster, bl.a. kyrkoherdar, som var anställda med fullmakt. Med avseende på dessa präster infördes i kollektivavtal en övergångsbestämmelse som i huvudsak innebär att dessa präster behåller fullmaktens rättsverkan. Parterna i målet är ense om att fullmakten har den rättsverkan att en fullmaktsanställd präst inte kan sägas upp på grund av t.ex. arbetsbrist. I målet uppkommer frågan om en fullmaktsanställd kyrkoherde på sin fullmaktsanställning efter en indelningsändring kan grunda en rätt till de arbetsuppgifter som en kyrkoherde enligt kyrkoordningen har att utföra. Sedan denna fråga besvarats nekande konstateras även att kyrkoherden genom den förändring som skett inte kan anses ha blivit skild från en anställning och ha erhållit en annan.

Läs mer
AD 2003 nr 92003-01-29

Enligt ett kollektivavtal för anställda inom Svenska kyrkan regleras bl.a. att överenskommelse om lön får träffas med en...

Enligt ett kollektivavtal för anställda inom Svenska kyrkan regleras bl.a. att överenskommelse om lön får träffas med enskild arbetstagare samt att stiftsförbund inom Svenska kyrkans Församlingsförbund utgör lokal arbetsgivarpart avseende lönesättning av präster vid löneöversynsförhandlingar och nyanställning. I målen tar Arbetsdomstolen ställning till frågan om avtalets innebörd är att all lönesättning av präster skall ske med stiftsförbund som arbetsgivarpart eller att det ger möjlighet för en enskild präst att träffa överenskommelse om lön med sin arbetsgivare, församling eller samfällighet. Domstolen tar också ställning till frågan om det i de tre fall av löneöverenskommelser som målen rör är den enskilde prästen eller lokal arbetstagarorganisation, Kyrkans Akademikerförbunds stiftskrets, som är att betrakta som arbetstagarpart.

Läs mer
AD 2002 nr 1362002-12-18

Enligt kollektivavtalet Kyrkans AB 2000 utgår tillägg för obekväm arbetstid för den som utfört arbete på sådan tid. En p...

Enligt kollektivavtalet Kyrkans AB 2000 utgår tillägg för obekväm arbetstid för den som utfört arbete på sådan tid. En präst inom Svenska kyrkan med en veckoarbetstid om 40 timmar har ålagts av sin arbetsgivare att arbeta lördag t.o.m. onsdag och att ha sina arbetsfria dagar förlagda till torsdag och fredag. Arbetsgivaren har gjort gällande att arbetstagaren endast har rätt att få ob-tillägg för det arbete som utförts enligt den fastställda predikoturen. Arbetstagaren har av domstolen ansetts berättigad till tillägg för obekväm arbetstid även för förberedelsetid och skrivtid som han nedlagt under obekväm arbetstid. Vidare har en överenskommelse som träffats mellan de centrala parterna inte ansetts medföra att arbetstagaren inte skulle vara berättigad till ob-tillägg för det arbete som han utfört.

Läs mer
Informationen är sammanfattad i egna ord och är vägledande. Kontakta Vision för bindande besked. Läs det officiella avtalet

Informationen på kollektivavtal.ai är vägledande och ersätter inte det officiella kollektivavtalet. AI-svaren kan innehålla fel. Kontakta ditt fackförbund för bindande besked.