kollektivavtal.ai

AB — Allmänna bestämmelser kommun/region

Gäller 1 100 000 anställda inom kommun/region

Kommun/regionLöpande med uppdateringarKommunalVisionVårdförbundetLärarförbundetLärarnas Riksförbundm.fl.

AB (Allmänna Bestämmelser) är grundavtalet som reglerar anställningsvillkoren för alla som arbetar i kommuner och regioner — Sveriges bredaste kollektivavtal med över 1,1 miljoner anställda. AB kompletteras av HÖK-avtal per fackförbund som reglerar löner. Avtalet innehåller regler om arbetstid, semester, sjuklön, föräldraledighet, uppsägning och övertid. Det gäller lärare, undersköterskor, socialsekreterare, bibliotekarier, IT-personal och alla andra kommunalt anställda.

Lägsta lön

Sätts via HÖK per fackförbund

Arbetstid/vecka

40 tim (heltid), 38,25 tim vid ständig natt

Semester

25 dagar, 31 från 40 år, 32 från 50 år

OB natt

Regleras i HÖK-avtal

Föräldralön

Regleras i HÖK-avtal

Pension

KAP-KL / AKAP-KR

AI-expert på AB Kommunalt

Ställ frågor om löner, OB, semester, uppsägning och mer

Välj en fråga eller skriv din egen

Powered by AI — svaren är vägledande och kan innehålla fel

Om AB Kommunalt

Avtalsparterna är Kommunal, Vision, Vårdförbundet, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, m.fl. på arbetstagarsidan och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner), Sobona på arbetsgivarsidan. Avtalet gäller 1 100 000 anställda och löper under perioden Löpande med uppdateringar.

Lägsta lön: Sätts via HÖK per fackförbund. Arbetstid: 40 tim (heltid), 38,25 tim vid ständig natt. Pension: KAP-KL / AKAP-KR.

SKR — Allmänna BestämmelserKommunalVision

Lönetabell — AB Kommunalt

Verifierad lönedata

Löneuppgifterna på denna sida är hämtade från den officiella avtalstexten.

Lärare (grundskola)

Via Lärarförbundets HÖK

Lägsta

30 000 kr

Median

37 000 kr

Undersköterska

Via Kommunals HÖK

Lägsta

26 500 kr

Median

31 000 kr

Socialsekreterare

Via Visions HÖK

Lägsta

32 000 kr

Median

37 500 kr

Sjuksköterska

Via Vårdförbundets HÖK

Lägsta

31 000 kr

Median

36 500 kr

Källa: SCB, egen sammanställning

OB-tillägg

TidTillägg per timme
VardagskvällRegleras i HÖK-avtal
NattRegleras i HÖK-avtal
Lördag/söndagRegleras i HÖK-avtal
StorhelgRegleras i HÖK-avtal

Övertidsersättning

Första 2 tim: 180%, därefter 200%

Semester och ledighet

Semesterrätten enligt AB Kommunalt är 25 dagar, 31 från 40 år, 32 från 50 år. Föräldralön: Regleras i HÖK-avtal. Uppsägningstid: 1–6 månader beroende på anställningstid.

Pension

Anställda som omfattas av AB Kommunalt har tjänstepension via KAP-KL / AKAP-KR. Arbetsgivaren betalar in pensionsavgifter utöver lönen.

Vanliga frågor om AB Kommunalt

Rättsfall som rör AB Kommunalt

AD 2024 nr 662024-08-28

En person sökte en anställning som undersköterska på en neonatalavdelning inom Region Stockholm och blev kallad till int...

En person sökte en anställning som undersköterska på en neonatalavdelning inom Region Stockholm och blev kallad till intervju. När hon samma dag som intervjun skulle hållas kontaktade regionen och berättade att hon satt i rullstol, avbokade regionen intervjun med motiveringen att det inte skulle fungera att som rullstolsburen arbeta på neonatalavdelningen. Fråga har uppkommit om regionen, genom att avboka intervjun, har utsatt den arbetssökande för diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Arbetsdomstolen har funnit att regionen inte har diskriminerat den arbetssökande genom vare sig direkt diskriminering eller diskriminering genom bristande tillgänglighet. Även fråga om tillämpningen av regeln om bevisbörda i 6 kap. 3 § diskrimineringslagen.

Läs mer
AD 2014 nr 462014-06-25

Ett bolag drev enligt avtal med en kommun skolverksamhet vid en skola. Kommunen sade upp avtalet för att istället driva ...

Ett bolag drev enligt avtal med en kommun skolverksamhet vid en skola. Kommunen sade upp avtalet för att istället driva skolan i egen regi. Mot bakgrund härav sade bolaget upp bl.a. två lärare. Efter att lärarna väckt talan vid tingrätt mot bolaget om ogiltigförklaring av uppsägningarna ingick bolaget och lärarna en förlikning. - Förbundet väckte vid Arbetsdomstolen talan mot kommunen och gjorde gällande att lärarnas anställningar övergått till kommunen enligt 6 b § anställningsskyddslagen och att kommunen avskedat lärarna genom att inte ta emot dem. Fråga dels om det skett en verksamhetsövergång enligt 6 b § anställningsskyddslagen, dels om innebörden av förlikningen mellan bolaget och lärarna.

Läs mer
AD 2012 nr 162012-02-08

En kommun har ställt ett antal fritidspedagoger inför alternativen att antingen ta ut tjänstledighet om 25 procent under...

En kommun har ställt ett antal fritidspedagoger inför alternativen att antingen ta ut tjänstledighet om 25 procent under två år eller omreglera anställningen till en sysselsättningsgrad om 75 procent av heltid. Arbetstagarna har i samband härmed upplysts om att de riskerade sin anställning för det fall de avböjde båda alternativen utan godtagbart skäl. Två arbetstagare avböjde båda alternativen och blev uppsagda. Tio arbetstagare stannade för alternativet tjänstledighet och en arbetstagare stannade för alternativet omreglering till en sysselsättningsgrad om 75 procent av heltid. Dessa elva arbetstagare klargjorde att de motsatte sig förändringarna. Kommunen vidtog förändringar i enlighet med de alternativ som dessa arbetstagare valt. Tvist huvudsakligen huruvida kommunens åtgärder har stått i strid mot anställningsskyddslagen. Även fråga om brott mot föräldraledighetslagen och medbestämmandelagen.

Läs mer
AD 2011 nr 272011-04-06

En arbetsgivare har, efter förhandlingar om driftsinskränkningar, sagt upp ett antal arbetstagare. Företrädare för arbet...

En arbetsgivare har, efter förhandlingar om driftsinskränkningar, sagt upp ett antal arbetstagare. Företrädare för arbetsgivaren respektive arbetstagarorganisationen har vid en förhandling avseende arbetstagare vid en viss region signerat en lista med namnen på arbetstagarna vid den regionen. I listan markerades alla arbetstagare utom tre stycken som "OK". Arbetstagarna sades sedan upp. Förbundet har väckt talan mot arbetsgivarparterna med yrkande om allmänt och ekonomiskt skadestånd på visst sätt för brott mot bestämmelsen om turordning i 22 § anställningsskyddslagen. - I tvisten har fråga uppkommit om den lista, som sålunda signerades, utgör en mellan parterna överenskommen s.k. avtalsturlista. Arbetsdomstolen har avgjort frågan i mellandom och funnit att listan inte är att anse som en avtalsturlista.

Läs mer
AD 2002 nr 452002-04-03

Ett landsting annonserade ut en ledig anställning som barnmorska vid en vårdcentral. Fem kvinnor sökte anställningen. En...

Ett landsting annonserade ut en ledig anställning som barnmorska vid en vårdcentral. Fem kvinnor sökte anställningen. En av dem var gravid. Sedan en annan av kvinnorna erhållit anställningen har uppkommit tvist mellan Jämställdhetsombudsmannen och landstinget i frågan huruvida landstinget genom att inte anställa den gravida kvinnan har gjort sig skyldigt till otillåten könsdiskriminering. Arbetsdomstolen har funnit att den gravida kvinnan förbigicks vid anställningen eftersom hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än den som anställdes. Arbetsdomstolen har vidare funnit att landstingets handlande inte har skett i strid med jämställdhetslagen i dess lydelse före den 1 januari 2001. Landstingets handlande har emellertid ansetts strida mot förbudet mot könsdiskriminering enligt det inom EU antagna s.k. likabehandlingsdirektivet. Artiklar i detta direktiv har av Arbetsdomstolen ansetts vara direkt tillämpliga i tvisten (s.k. direkt effekt). Landstinget har med en analog tillämpning av 25 § jämställdhetslagen förpliktats att utge allmänt skadestånd till den förbigångna kvinnan.

Läs mer
AD 2001 nr 762001-09-12

En kvinnlig intensivvårdssjuksköterska som är anställd hos ett landsting har lägre grundlön än en manlig medicinteknisk ...

En kvinnlig intensivvårdssjuksköterska som är anställd hos ett landsting har lägre grundlön än en manlig medicinteknisk ingenjör hos samma landsting. Arbetsdomstolen finner efter en jämförelse mellan kraven i de olika arbetena att JämO lyckats visa att de två arbetstagarna har utfört arbete som är att betrakta som likvärdigt i jämställdhetslagens mening. Arbetsdomstolen finner vidare, efter genomgång av marknadssituationen för respektive arbetstagare, att landstinget visat att löneskillnaderna inte har samband med arbetstagarnas könstillhörighet. JämO:s talan om ekonomiskt och allmänt skadestånd för brott mot 18 § jämställdhetslagen har därför avslagits.

Läs mer
AD 2001 nr 262001-03-28

Tvist om tillämpningen av en bestämmelse i AB 98, vilken innebär att vissa hälsoundersökningar skall genomföras i nära s...

Tvist om tillämpningen av en bestämmelse i AB 98, vilken innebär att vissa hälsoundersökningar skall genomföras i nära samförstånd med arbetstagaren. - Efter sammanträde mellan företrädare för en kommun och en hos kommunen anställd idrottslärare undertecknas en överenskommelse om slumpvisa alkoholtester på arbetstid under en viss tid. Sedan ett alkoholtest gett positivt resultat hålls ett nytt sammanträde, som avslutas med att det undertecknas en ny överenskommelse av innebörd dels att alkoholtest skall utföras varje morgon under en viss tid, dels bl.a. att idrottsläraren skall vara hemma från arbetet under två dagar med bibehållen lön. I målet uppkommer följande frågor: a) Har läraren undertecknat överenskommelserna under sådana förhållanden att alkoholtesterna inte har genomförts i nära samförstånd med honom? b) Har läraren avstängts i strid med bestämmelserna i AB 98? c) Har kommunen åsidosatt sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen?

Läs mer
AD 2001 nr 132001-02-21

Otillåten lönediskriminering? Två barnmorskor som är anställda hos ett landsting har lägre lön än en manlig klinikingenj...

Otillåten lönediskriminering? Två barnmorskor som är anställda hos ett landsting har lägre lön än en manlig klinikingenjör hos landstinget. De tre arbetstagarnas löner är bestämda i kollektivavtal, som träffats mellan landstinget och arbetstagarnas skilda lokala fackliga organisationer mot bakgrund av vad som bestämts i en överenskommelse mellan centrala organisationer på landstingssektorn av arbetsmarknaden. Arbetsdomstolen finner efter en jämförelse mellan kraven i de olika arbetena att de tre arbetstagarna har utfört arbete som bör betraktas som likvärdigt. Arbetsdomstolen finner vidare med hänvisning till åldersskillnaderna mellan klinikingenjören och de båda barnmorskorna, till arbetsmarknadssituationen och till kollektivavtalsbakgrunden att landstinget har visat att löneskillnaderna inte har samband med arbetstagarnas könstillhörighet. Talan om ekonomiskt och allmänt skadestånd har avslagits.

Läs mer
AD 1997 nr 671997-05-28

Ett bolag bedrev på uppdrag av ett landsting och tre kommuner inom länet en beställningscentral för färdtjänst och sjukr...

Ett bolag bedrev på uppdrag av ett landsting och tre kommuner inom länet en beställningscentral för färdtjänst och sjukresor. Vid ett upphandlingsförfarande fick ett annat bolag uppdraget att bedriva en sådan beställningscentral för landstinget och samtliga kommuner i länet. Tvist huruvida det skett en övergång av verksamhet i den mening som avses i 6 b § anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen konstaterar bl.a. att det bolag som senast fått uppdraget inte från det förra övertagit några materiella eller immateriella tillgångar, arbetskraft eller administration. Domstolen finner att det inte kan anses ha ägt rum en "övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet".

Läs mer
AD 1997 nr 71997-01-22

En civilingenjör vid en enhet i en kommun har sagts upp på grund av arbetsbrist. Drygt ett par år tidigare hade ett loka...

En civilingenjör vid en enhet i en kommun har sagts upp på grund av arbetsbrist. Drygt ett par år tidigare hade ett lokalt kollektivavtal träffats om turordningskretsar vid övertalighet bland civilingenjörer/ingenjörer inom denna enhet. Fråga i första hand om den lokala överenskommelsen är ogiltig enligt den s.k. förutsättningsläran, och i andra hand om överenskommelsen gällt endast den arbetsbrist som var aktuell vid tiden för överenskommelsen och om arbetsbristen vid tiden för uppsägningen var en annan. Vidare fråga om arbetsgivaren har brutit mot sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen inför beslutet att säga upp arbetstagaren.

Läs mer
AD 1996 nr 1441996-12-18

Våren 1994 omorganiserade en kommun sin barnomsorgsverksamhet inom en stadsdelsförvaltning så att områdena inom barnomso...

Våren 1994 omorganiserade en kommun sin barnomsorgsverksamhet inom en stadsdelsförvaltning så att områdena inom barnomsorgen förändrades och skola och barnomsorg integrerades. Därvid kom bl.a. ett antal tjänster som föreståndare inom barnomsorgen att dras in och nya tjänster inrättades som verksamhetschef. Sommaren 1995 sades bl.a. ett antal av föreståndarna upp på grund av arbetsbrist. - Härefter har en tvist uppkommit om kommunen - så som tvisten slutligt prövats - gentemot tre av dessa föreståndare uppfyllt sin omplaceringsskyldighet enligt 7 § andra stycket lagen om anställningsskydd. De erbjudanden om omplacering som lämnats har avsett tjänster som förskollärare, fritidspedagog och fritidsassistent. De tre arbetstagarna avböjde erbjudandena. I målet prövas också betydelsen från omplaceringssynpunkt av att en av de uppsagda arbetstagarna har ryggbesvär. - Vidare prövas om kommunen begick turordningsbrott genom att våren 1994 tillsätta de nya tjänsterna som verksamhetschef med andra arbetstagare än de tre i målet aktuella och i juni 1995 säga upp de tre.

Läs mer
AD 1996 nr 1491996-12-18

En kommun har sagt upp ett stort antal hemspråkslärare från deras anställningar på grund av arbetsbrist. Tvist huruvida ...

En kommun har sagt upp ett stort antal hemspråkslärare från deras anställningar på grund av arbetsbrist. Tvist huruvida uppsägningarna har varit sakligt grundade. Från arbetstagarsidan har gjorts gällande att hemspråkslärarna blivit diskriminerade samt att kommunen har åsidosatt sin omplaceringsskyldighet. I vad mån påverkas omplaceringsskyldigheten av att arbetsbristen har gällt ett stort antal arbetstagare? - Särskild fråga vilken turordningskrets kommunen skulle ha tillämpat. Kommunen har gjort gällande att som turordningskrets skall betraktas giltighetsområdet för den specialbestämmelse som omfattar lärare. Arbetsdomstolen konstaterar att som turordningskrets skall gälla det mellan parterna gällande lokala kollektivavtalets giltighetsområde.

Läs mer
AD 1996 nr 411996-04-10

En kvinnlig barnmorska anställd av ett landsting har lägre lön än två manliga klinikingenjörer anställda av samma landst...

En kvinnlig barnmorska anställd av ett landsting har lägre lön än två manliga klinikingenjörer anställda av samma landsting. Fråga huruvida lönediskriminering enligt 18 § jämställdhetslagen skall anses föreligga. Arbetsdomstolen finner att JämO, som för talan för barnmorskan, inte förmått visa att barnmorskans arbete är likvärdigt med något av klinikingenjörernas arbeten. JämO:s yrkanden om allmänt och ekonomiskt skadestånd till barnmorskan samt om ogiltigförklaring av ett kollektivavtal såvitt avser barnmorskans lön avslås därför. Arbetsdomstolen har därför saknat anledning att gå in på landstingets övriga invändningar i målet.

Läs mer
AD 1995 nr 821995-06-14

Har ett landsting haft saklig grund för uppsägning av en överläkare med hänvisning till förhållanden som var att hänföra...

Har ett landsting haft saklig grund för uppsägning av en överläkare med hänvisning till förhållanden som var att hänföra till denne personligen? Bl.a. fråga huruvida landstinget åsidosatt sin omplaceringsskyldighet enligt 7 § andra stycket anställningsskyddslagen: - "Det får därför anses vara klarlagt att det under omplaceringsdiskussionerna uppstått ett missförstånd, som vållats av att man från landstingets sida inte tillräckligt klart redovisat de möjligheter till fortsatt anställning som i och för sig hade kunnat erbjudas (A) som alternativ till uppsägningen. Vid sådant förhållande måste landstinget finna sig i att det inte kan anses ha fullgjort sin omplaceringsskyldighet. Det skall tilläggas att denna bedömning i förevarande fall inte kan påverkas av vad landstinget i målet har anfört därom, att det skulle ha varit fråga om att tillskapa en särskild tjänst för (A). Av (B:s) uppgifter har nämligen framgått att man från landstingets sida var beredd att göra detta. En sådan situation faller otvivelaktigt under bestämmelsen om en arbetsgivares omplaceringsskyldighet i 7 § andra stycket anställningsskyddslagen".

Läs mer
AD 1995 nr 671995-05-17

Fråga om yrkande skall avvisas med anledning av att tvisten inte har varit föremål för förhandling mellan parterna enlig...

Fråga om yrkande skall avvisas med anledning av att tvisten inte har varit föremål för förhandling mellan parterna enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Ett fackförbund väckte talan mot en kommun med anledning av att en arbetstagare enligt förbundets mening hade sagts upp från sin anställning på grund av personliga skäl. I målet yrkades att uppsägningen skulle förklaras ogiltig och kommunen förpliktas utge allmänt skadestånd och lön. Vid muntlig förberedelse tillade förbundet ett andrahandsyrkande om skadestånd under åberopande av att kommunen under alla förhållanden brutit mot gällande turordningsregler. Arbetsdomstolen finner att frågan om turordningsbrott visserligen inte har behandlats vid förhandlingar i tvisten. Domstolen anser emellertid att andrahandsyrkandet stödjer sig på väsentligen samma grund som ogiltighetsyrkandet och därför utgör en tillåten ändring av talan enligt 13 kap. 3 § rättegångsbalken. Förhandlingskravet får därmed anses uppfyllt även såvitt gäller andrahandsyrkandet.

Läs mer
AD 1995 nr 541995-04-26

En kommun ansökte om betalningsföreläggande för en arbetstagare. Sedan kronofogdemyndigheten enligt reglerna därom överl...

En kommun ansökte om betalningsföreläggande för en arbetstagare. Sedan kronofogdemyndigheten enligt reglerna därom överlämnat målet till tingsrätt, överlämnade tingsrätten på begäran av kronofogdemyndigheten målet till arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen finner dels att arbetsdomstolen inte är behörig att pröva målet i föreliggande skick, dels att tingsrätten inte haft stöd i vare sig lagstiftningen om handläggning av mål om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister eller arbetstvistlagen för att överlämna målet till arbetsdomstolen. Allmänna uttalanden om handläggningen av mål om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister.

Läs mer
AD 1994 nr 1001994-08-10

Mellandom. Fråga, i mål om arbetstagares rätt till ersättning för förslag, huruvida regler om sådan ersättning i ett mel...

Mellandom. Fråga, i mål om arbetstagares rätt till ersättning för förslag, huruvida regler om sådan ersättning i ett mellan Stockholms kommun och ett flertal arbetstagarorganisationer år 1984 träffat medbestämmandeavtal (MBA-S) blivit omedelbart tillämpliga som kollektivavtal för de anställda vid kommunens olika förvaltningar, eller om det för sådan tillämplighet av reglerna för de anställda vid en förvaltning fordrats särskild förvaltningslokal överenskommelse, som godkänts av de kommuncentrala parterna. Arbetsdomstolen finner att MBA-S skall tolkas i enlighet med det senare alternativet, varvid domstolen uttalar bl.a. följande: "På grund av det anförda finner arbetsdomstolen att avgörande vikt måste fästas vid (A:s), (B:s) och (C:s) vittnesmål. Av dessa framgår att det vid förhandlingarna om MBA-S blivit uttryckligen klarlagt, att avtalet skulle ha den av dem beskrivna konstruktionen och sålunda inte till någon del skulle bli tillämpligt som kollektivavtal vid någon av kommunens förvaltningar utan att en förvaltningslokal överenskommelse träffats därom och sedermera godkänts av de kommuncentrala parterna. Arbetsdomstolen har inte anledning att vidare uppehålla sig vid frågan, huruvida detta är något som fallit (D) ur minnet eller möjligen på något sätt missförståtts av honom. Även om det senare skulle vara fallet, har nämligen inte framkommit något som tyder på att kommunens företrädare i förhandlingarna ens bort inse detta. Med hänsyn till den förhandlingsgemenskap som rått på arbetstagarsidan har kommunen därför i vart fall haft fog för att uppfatta situationen så, att den angivna avtalskonstruktionen omfattats av en partsavsikt som varit gemensam för kommunen och dess samtliga motparter på arbetstagarsidan (jfr AD 1993 nr 148). Oaktat lydelsen av avtalet med tillhörande bilagor samt förhandlingsprotokollets § 4 - i enlighet med vad domstolen tidigare har anfört - närmast talar i annan riktning måste avtalet tolkas i överensstämmelse med vad som sålunda får bet

Läs mer
AD 1994 nr 771994-06-01

En kommun har beordrat en platschef inom kommunens barnomsorg till arbete med att leda verksamheten vid en enda av kommu...

En kommun har beordrat en platschef inom kommunens barnomsorg till arbete med att leda verksamheten vid en enda av kommunens förskolor, kombinerat med "ansvar för socialt områdesarbete" i det område där förskolan är belägen. Fråga huruvida det sålunda beordrade arbetet omfattades av platschefens arbetsskyldighet eller beordringen inneburit att beskaffenheten av platschefens tjänst ändrats så i grunden, att han i själva verket skilts från sin dittillsvarande anställning och fick anses ha blivit avskedad från denna. - Vidare fråga huruvida ett förfarande från kommunens sida, som inneburit att platschefen under en längre tid ställts utan arbetsuppgifter i anställningen som platschef, utgjort en enligt gällande kollektivavtal otillåten avstängning av honom.

Läs mer
AD 1994 nr 461994-03-23

En arbetstagare med två tillsvidareanställningar hos ett landsting, nämligen en tjänst som vårdlärare vid landstingets v...

En arbetstagare med två tillsvidareanställningar hos ett landsting, nämligen en tjänst som vårdlärare vid landstingets vårdgymnasier och - med tjänstledighet från lärartjänsten - en tjänst som rektor för ett av vårdgymnasierna, sände med utnyttjande av sin ställning som rektor till landstinget in grundlöst avlöningsunderlag för sina två barn. Till följd därav betalade landstinget för de båda barnen ut lön och reseersättning med sammanlagt 84 120 kr samt socialavgifter med 29 512 kr. De belopp som sålunda utbetalades som lön och reseersättning överlämnade arbetstagaren enligt uppgift till de båda barnen med förklaringen att arbetstagaren själv tjänat pengarna på övertidsarbete. - Landstinget har ansetts berättigat att på grund av arbetstagarens ifrågavarande handlande avskeda arbetstagaren såväl från lärartjänsten som från rektorstjänsten hos landstinget. - Fråga om det med hänsyn till ett tidigare avgörande av arbetsdomstolen förelåg skäl att med stöd av 5 kap. 2 § första stycket arbetstvistlagen förordna att vardera parten skulle bära sina egna rättegångskostnader.

Läs mer
AD 1993 nr 961993-05-26

Ett landsting har sagt upp ett köksbiträde, som under flera år varit sjukskriven och senare även uppburit sjukbidrag på ...

Ett landsting har sagt upp ett köksbiträde, som under flera år varit sjukskriven och senare även uppburit sjukbidrag på grund av bröstryggbesvär. Arbetstagaren hade vid uppsägningstillfället bestämt sig för att återgå i arbete på halvtid, men vägrade infinna sig för arbete på den arbetsplats som landstinget anvisade. Landstinget hade dessförinnan vid flera tillfällen anmodat arbetstagaren att inställa sig för arbetsprövning på samma arbetsplats. - I målet uppkommer bl.a. frågan vilken betydelse det har att en arbetstagare som uppbär sjukbidrag vägrar att inställa sig för arbetsprövning som arbetsgivaren erbjuder. Även fråga om landstinget haft rätt att tilldela arbetstagaren varning enligt AB 89 för att denne vägrat inställa sig för arbetsprövning.

Läs mer

Se även

Informationen är sammanfattad i egna ord och är vägledande. Kontakta Kommunal för bindande besked. Läs det officiella avtalet

Informationen på kollektivavtal.ai är vägledande och ersätter inte det officiella kollektivavtalet. AI-svaren kan innehålla fel. Kontakta ditt fackförbund för bindande besked.